Jizza, Alvesta och lite annat...

Lite långt efter lördagen kommer i alla fall ett inlägg om tävlingen i Alvesta och lite annat...

Tävlingen gick på det stora hela sådär. Det dåliga spåret (5p! - ja det är faktiskt möjligt att få det) kompenserades av ett helt okej skyddsprogram (88p) och troligtvis Jizzas livs bästa lydnad!!

Det var härligt att gå med henne i lydnaden och känna att hon tyckte att hela programmet var roligt! Jizzas fria följ brukar vara något hon genomlider för att få göra de andra roligare sakerna i programmet, men i lördags tyckte hon att det fria följet var riktigt kul. Resten av programmet gick också bra. Ingångarna i apporteringarna hade kunnat vara rakare och sättandet något snabbare (98p). Betten i skyddet var i vanlig ordning lite tunna men för övrigt skötte hon sig mycket bra.

Det var väldigt trevligt att träffa gamla träningskompisar och bekanta i Alvesta. Sk Alvesta är en klubb där man alltid känner sig välkommen och vi kan varmt rekommendera att åka dit för att tävla eller titta på deras välarrangerade tävlingar! Grattis till alla fina prestationer och duktiga hundar och förare!

Nu är vi härligt revanchsugna i spåret och laddar om inför Sweden cup där Jizza, men inte Rasko får delta. Rasko är en himla härlig typ. I morse kunde jag inte hitta honom. Jag letade både bakom soffan och i badrummet innan jag hittade honom ihoprullad nästan osynlig i den gråa soffan. Har slutat undra var han ligger når vi inte ser, eftersom han inte bryr sig när vi ser. Bekväm hund...

I höst kommer bloggen troligtvis att handla mer om träning, hundar och lite annat. Nu har det varit mycket tävling, tävling, tävling....

I kväll sover de två gråa med pappa i BIA-bädden... :)

Tävling i Alvesta

Nu är vi på väg till Schäferhundklubben i Alvesta där Jizza ska tävla. Spåret känns som vanligt osäkert. Kul med så många deltagare. Tävlingarna i Alvesta brukar vara väldigt trevliga arrangemang. I kväll blir det träning på planen, spår och trevligt umgänge med Jocke och gänget.

FCI VM 2011

Då var vi äntligen hemma från ett av världens största bruksprov. När vi åkte ner på måndagen så var var förväntningarna stora. Det skulle bli en upplevelse utöver det vanliga att få tävla med världens bästa ekipage. Att tävla ett VM är något jag drömt om sedan jag började med hund och det var en häftig känsla! Det går inte att föreställa sig känslan att gå ut på en sådan stor arena. Det måste upplevas! Domaren letar efter fel för att kunna skilja ekipagen åt och så ska det vara på ett VM!

På tisdagen hade Sverige sin träning på planen. Man hinner inte med så mycket under den korta tiden som är avsatt för varje lag så Rasko fick kolla av planen och vi avslutade med en rondering. Under onsdagen var det invigning och lottning.

Vi hade "turen" att få inviga VM på torsdag morgon genom att gå ut som första ekipage i lydnaden. Innan vi gick in på planen så intalade jag mig själv att lita på hunden och gå ut och njuta. Sagt och gjort, när vi gick in så kände jag mig otroligt avslappnad. Jag kände att Rasko var med mig till 100% under det fria följet och det var en ren njutning att få visa upp honom för den lilla publik som orkat ta sig dit så tidigt på morgonen. På sättandet under gång brukar Rasko reagera fort men sega sig ner sista biten, men denna gång var han snabbare än någonsin. Läggandet under språng tajmade vi lite dåligt vilket resulterade i ett segt läggande. I ställandet vet jag inte vad som hände. Rasko brukar ta ett par balanssteg men nu tog han alldeles för många steg... I apporteringsträningen har vi lagt mycket fokus på att Rasko ska sitta lugnt och med hela rumpan i backen när jag kastar apportbocken, men när jag tar apporten från stället kommer ett litet skall. Då vet jag att han är överladdad och sannorlikt kommer lyfta rumpan, vilket han gjorde i alla apporteringar. Som pricken över i:t lade han till ett litet skall i varje apportering och jag känner hur poängen försvinner. Framåtsändandet var mycket bra och vi slutade på 88p. Rasko var verkligen på tå under lydnaden. Lite för mycket på tå för att allt skulle klaffa. 

På fredagen fick vi gå ut som sista ekipage i skyddet. Vi värmde honom (tack Brian) och det kändes helt ok. Ronderingen var ganska tät och Rasko kom in ovanligt bra i anskällningen i skulet. När jag kommer till utkallningsplatsen fortsätter Rasko bevakningen fint. I samma ögonblick som domaren ger tecken att kalla ut honom vänder han sig om och kommer till mig och jag ger honom direkt kommandot. Pga att Rasko hinner påbörja sin utkallning innan mitt kommando så innebär det att han lämnar figuranten och hela övningen hamnar i bristfälligt betyg. Han hade lite sega släppanden och orienterade sig lite i anslutningarna. I sista bevakningen så händer någon som aldrig hänt. Efter släppandet så står han alldeles tyst och det dröjer säkert 5 sekunder (kändes som en evighet), sedan vänder han sig om och kommer på sig själv och börjar därefter bevaka figuranten. Det som lyfte hela skyddet var som vanligt Raskos angrepp som alltid är hårda och utan tvekan. Betten var också väldigt bra. Poängen slutade på 84p. 

På lördagen när solen var som varmast var det dags för spår. Efter lydnaden och skyddet kändes det som spåret kunde gå hur som helst. Markerna bestod av mjuk jord med någon sorts kålväxtlighet som man aldrig hittar i Sverige. Vi släppte på och det gick väldigt bra. Domaren drog en poäng på varje apport då markeringarna var lite sega och nosarbetet efter en vinkel var inte övertygande, men slutpoängen blev ändå 95p. Vi är väldigt nöjda med spåret.

Sammanfattningsvis blev poängen 95, 88, 84 = 267p och vi slutade på plats 49 av 130 startande. (Övriga resultat finns under länkar FCI VM.) Hela VMet varit otroligt roligt och givande. Det gav mersmak och så här i efterhand är vi ganska nöjd med tanke på att det var vårt första VM. Det är imponerande att se världens bästa ekipage tävla. De är proffs och tränar och föreläser om hundträning på heltid. Man märker att de som står på pallen spelar i en helt annan liga och från dem har vi mycket att lära.

Slutligen vill vi gratulera Patrik Kalsson till ett mycket fint program (92, 89, 94 = 275p) och tacka delar av det svenska laget för stöttning och ett mycket trevligt sällskap. Det var roligt att så många svenskar var nere och kollade. Tack till alla er som hemifrån eller på plats hejjade och stöttade!

Stort tack till våra hundvakter och ett speciellt tack till Jonas Backelin för din hjälp med Rasko!

På väg...

Känns spännande att vara på väg till vårt allra första FCI VM i Rheine i Tyskland. Veckorna sedan SM har gått fort. Träningen har inriktats på att spåra på svåra underlag och underhålla lydnads och skyddsträningen. Vi har även tränat på flera nya planer. Regnet har öst ner mellan Göteborg och Malmö, det går sakta att köra för allt vatten på vägbanan. Har det ens regnat hälften så mycket i Rheine så kommer spårmarkerna vara fina...